Sömnlösa nätter, och ett manbarn
Har suttit vaken hela natten av okänd anledning, har inte fått en blund.
Sen lagom på morgonkvisten sätter jag mig och lyssnar på Morrisseys osläppta och nyläckta album och känner mig totalt dekadent.
Natten spenderade jag med att läsa min absoluta favoritartists biografi "things the grandchildren should know", som har fått sitt namn efter hans egna låt med samma namn.
Han har en väldigt rörande livshistoria, satt ofta med gråten i ögonen, som när han berättar om sin far, som aldrig var närvarande, när han hittar honom död, stel, och om den sista kontakten han hade med sin far som i princip var den enda dom någonsin hade.
Om sin syster som han älskade över allt annat, hennes drogproblem, våldtäckter, knarkkungs-pojkvänner och upprepade självmordsförsök, som hon senare lyckas med.
Mamman som inte visste hur man var en mor, men som ändå försökte, som dog ifrån honom allt för tidigt, det enda han hade kvar. När hon dog framför ögonen på henne. Om hur prästen inte följer en enda av hans mors önskningar på hennes egen begravning. (kräk)
Han berättar om sin barndom och sina första flickvänner och hur han drogs sig bort från andra människor. Hur han fick sitt underbett.
Det är tragiskt men vackert!
(med andra ord är jag vääldigt glad för hur bra jag har och har haft det)
Manchild
"and every time you crave for me i'm here
and anything you hunger for i'll share
and i will be quietly standing by
while slowly i am dying inside
you'll watch me and tell me
somehow i'm gonna be alright "
Sen lagom på morgonkvisten sätter jag mig och lyssnar på Morrisseys osläppta och nyläckta album och känner mig totalt dekadent.
Natten spenderade jag med att läsa min absoluta favoritartists biografi "things the grandchildren should know", som har fått sitt namn efter hans egna låt med samma namn.
Han har en väldigt rörande livshistoria, satt ofta med gråten i ögonen, som när han berättar om sin far, som aldrig var närvarande, när han hittar honom död, stel, och om den sista kontakten han hade med sin far som i princip var den enda dom någonsin hade.
Om sin syster som han älskade över allt annat, hennes drogproblem, våldtäckter, knarkkungs-pojkvänner och upprepade självmordsförsök, som hon senare lyckas med.
Mamman som inte visste hur man var en mor, men som ändå försökte, som dog ifrån honom allt för tidigt, det enda han hade kvar. När hon dog framför ögonen på henne. Om hur prästen inte följer en enda av hans mors önskningar på hennes egen begravning. (kräk)
Han berättar om sin barndom och sina första flickvänner och hur han drogs sig bort från andra människor. Hur han fick sitt underbett.
Det är tragiskt men vackert!
(med andra ord är jag vääldigt glad för hur bra jag har och har haft det)
Manchild
"and every time you crave for me i'm here
and anything you hunger for i'll share
and i will be quietly standing by
while slowly i am dying inside
hold me in your arms
and let me be the one
who can feel like i am a child in love
every time i talk to you you're down
and every time you need a laugh i'm around
and when you forget i'm here i'm not
it isn't really me that you forgot
hold me in your arms
and let me be the one
who can feel like i am a child in love
whisper now and tell me how
you'll watch me and tell me
somehow i'm gonna be alright "
Kommentarer
Trackback
